Christoffer Ehn behövde ingen videogenomgång för att hitta felet.
Linköping låg under med 1–2 mot Björklöven och försökte jaga kvitteringen.
Sedan kom 1–3.
Efteråt pekade Ehn på exakt vad som hade hänt:
”Det är min klubba att ta bort vid 1–3-målet, det är på mig.”
Det är ovanligt befriande självkritik.
Men Linköpings problem är större än en klubba.
Björklöven gjorde sina två första mål i powerplay.
LHC fick egna möjligheter i numerärt överläge – och Ehn beskrev i stället känslan som att laget tappar initiativet när det får powerplay.
Fyra raka förluster var därmed ett faktum.
Det märkliga är att Linköping samtidigt tycker att fem-mot-fem-spelet fungerar hyggligt.
Ehn sade att laget drev spelet under långa perioder från andra perioden och framåt.
Det gör nästan problemet mer irriterande.
Om allt vore katastrof skulle lösningen åtminstone vara enkel: bygg om.
Nu är det i stället några specifika delar som förstör matcher som i övrigt inte ser hopplösa ut.
Nästa stopp är Växjö.
Där finns Lucas Elvenes, poängligaledaren som precis förklarade att hans framgång bygger på att låta matchen komma till honom.
Linköping har inte råd att hjälpa honom.
Ingen dålig klubba i fel ögonblick.
Ingen gratis puck.
Inget powerplay där det egna initiativet försvinner.
För efter fyra raka förluster börjar ”det är på mig” bli en väldigt dyr mening om någon behöver säga den igen på torsdag kväll.
Källor